På sistone har jag som ni märkt inte bloggat här eftersom in fokus legat på min ”vanliga blogg”. Men det kanske är bra att ha en separat träningsblogg också. Vad tror ni läsare? Jag tycker det är skönt att ha allt samlat på ett och samma ställe men det är samtidigt roligt med en nischad blogg som bara berör ämnet träning och viktnedgång.
Idag sprang jag för första gången på tre veckor. Jag har haft en riktigt jobbig och långdragen förkylning som nu verkar vara påväg att släppa.
Igår kväll gick jag till gymmet. Jag har bestämt mig för att lägga fokus på förbränning och ska därför ägna mig åt ren och pur fettförbränning ett tag framöver. Enligt en pt jag träffade en gång ska den ultimata powerwalken ha hastigheten 6.2 km/h med en lutning på 2 grader.
I onsdags gick jag till Konradsberg där dagens föreläsning ägde rum. En härlig promenad över Södermalm och Västerbron satt fint i benen.
Det bästa knepet för att få ihop lite energi är att snöra på sig joggingskorna och att sen ge sig ut på en löprunda. Klockan 22.45 stack jag ut och sprang. Jag orkade inte vara stilla i min kropp, avskyr känslan som infinner sig vid viktökning. Nöjd, svettig, pånyttfödd, 3.7 km senare kändes det som att jag är på gång. Höstens första löprunda har genomförts. Heja mig!
Det blev för mycket i livet och jag blev tvungen att trycka på pausknappen. Livet kom i mellan. Effekten av detta är att hela min kropp är i obalans. Jag har stressat för mycket, sovit för lite, slarvat med maten, bortprioriterat träningen och lagt på mig massa vikt.
Idag ställde jag mig på vågen igen och resultatet av veckorna är mest ett konstaterande av att det inte är så man ska gå tillväga.
Jag mår dåligt av att gå upp i vikt. Jag blir lättirriterad och sur. Jag känner mig obekväm i kroppen och känner mig ofräsch. Det finns inga genvägar, jag måste återigen samla kraft och energi. Försöka hitta balansen i livet.
Trots att ja inte bloggat särskilt aktivt har jag hållit igång med träningen. Vardagslivet tar mycket tid och det som hamnar i kläm är bloggen, eller rättare sagt bloggarna. Jag har ett gäng bloggar som jag skriver i just nu.
Snygga Muskler – här skriver jag om sådant som berör träning och viktresan
Klänningen – en blogg fylld av klänningar av olika slag
Apan satt i granen – min personliga blogg där jag skriver om allt annat
Det känns bra att dela upp intressena och det gör det lättare att fokusera. Nu ska jag hur som helst sega en stund till sen ska jag bege mig till Sportlife.
Igår var jag på gymmet och om en stund ska jag dit igen. Jag har världens träningsvärk och kan knappt gå. Det är inte så att jag på något vis tycker synd om mig själv, tvärtom. Det är skönt att ha träningsvärk.
Jag har skakat fram ett träningsprogram från svunna tider och tänkte köra efter det i ett par veckor framöver. Nu har förkylningen äntligen släppt taget om mig och om jag har tur blir det lite ordning på skutan igen.
I kväll snörade jag på mig löparskorna och stack ut på en efterlängtad joggingtur. Det gick förvånansvärt bra och jag sprang två tredjedelar av rundan som jag mätt upp till 5.3 km. Jag är nöjd och det känns som en bra början på en skön höst. Häromdagen köpte jag stegräknare. Igår gick jag 11 300 steg. Idag har jag gått 12 400 steg inklusive joggingturen.
Stegräknaren är ett bra verktyg för mig att se hur mycket jag rört på mig och huruvida jag ska ta en extra promenad eller inte på kvällen. Målet är att nå upp till 10 000 steg om dagen, allt över det är en bonus.
När jag kom hem beundrade jag mina snygga armar.
Sådär ja. Kanelbulleveckan satte sina spår och det känns som att jag går två steg framåt och ett tillbaks. Jag försöker att dra mig till minnes till min ”förra” viktresa då jag gick ner från 105 kg till 86 kg. Hur gjorde jag egentligen?
Jag minns att jag åt regelbundet och på lagom mycket, jag promenerade och joggade. Att jogga är något jag helt kommit av mig med. Joggade ett helt år. Började på våren, fortsatte sommar höst, vinter, vår och tappade suget till sommaren. Kan ni förstå att jag inte har sprungit sedan i somras?
Kanske borde komma igång med löpningen igen. Jag mår väldigt bra av att springa. Folk brukar tipsa mig om att gå med i lopp för att komma igång, men jag är inte intresserad. Massor av människor på en och samma plats känns så jobbigt. Är det någon av er som har några erfarenheter av lopp?
Ni har röstat fram Fd. Soffpotatis som veckans blogg. Denna blogg får äran att pryda högermenyn fram till nästa måndag. Vilken blogg ska bli nästa veckas blogg? Det är fritt fram att nominera.
